Dagen D är här! Ändå är jag inte glad.
Jag tvekar!
Det finns en tvåa ledig i huset! Ja, det är sant.
Det lustiga är att jag hade det på känn.
Den där dagen jag satt och drömde.
Då kände jag att takvåningen skulle duga.
Ja, till och med en etta!
Nu är det alltså en tvåa ledig längst upp!
Jag borde hoppa och jubla!
Men jag är så villrådig. Tveksam!
Varför blir jag så här, nu när jag har min chans?
För det första så har takvåningen färre och mindre fönster.
Lägenheten kan bli väldigt mörk.
Den där underbara loggan saknas också.
Där är bara en fransk balkong.
Men den största tveksamheten ligger i att den är svindyr.
Skit!
Ska den här chansen gå mig ur händerna bara för att jag inser att jag inte har råd.
Egentligen blir det kärvt med den under också, om jag tänker efter.
Skillnaden är inte så stor, egentligen.
Mina tankar far. Tänk om jag inte får sålt huset? Vad gör jag då?
Jag kan inte stå med en sån dyr hyra och huset hur länge som helst.
Som vanligt har jag en förmåga att måla allting svart innan det har hänt.
Jag har ju faktiskt inte fått lägenheten än.
Jag har bara gjort en intresseanmälan.
För det har jag gjort.
Jag måste ju.
Sen får jag ta mitt beslut.
Men jag önskar jag kunde vara lite gladare!
Så märkligt att du skrivit Dagen D som rubrik, jag var inne och läste om Dagen D på wikipedia en stund tidigare idag av en annan anledning och så fick jag se din rubrik här nu.
SvaraRaderaJag förstår att du tvekar, det skulle jag själv ha gjort. Bra att du gjort intresseanmälan i alla fall, kanske att priset ändrar sig. Du har lite tid på dig att fatta det riktiga beslutet, gissar jag. Hoppas att det blir som du vill och önskar så småningom, Bella.
Idag har jag fått göra helt andra saker än jag egentligen tänkte. Min arbetsgivare har krånglat när det gäller att sjukanmäla mig för att jag eventuellt ska kunna få en ny sjukersättning. Läs gärna i min blogg om du har lust.
En fin helg önskar jag dig!
Stor kram!
Hej Anna-Karin!
SvaraRaderaDagen D handlade väl egentligen om andra världskriget om jag inte minns fel. (Jag kanske ska gå in på wikipedia jag med och kolla).
Jo, jag är alldeles villrådig. Jag vill ju in i huset. Till alla medel. Jag har ju väntat så länge. Över två år.
Idag känns det lite bättre. Först får jag se hur långt fram i kön jag står. Sen får jag allt räkna på det. Det som oroar mig mest är väl att få sålt huset.
Ja, jag läste på FB nyss att din arbetsgivare trilskas. Ska kolla i din blogg - men redan nu kan jag säga att det låter det fördj....
Ha en skön helg du med.
Kram