lördag 19 november 2011

Upp och ner

De senaste veckorna har både orken och humöret studsat upp och ner.

Vissa dagar har jag varit full av energi och har lyckats med både de vanliga hushålls sysslorna och lite rensning. Andra dagar har jag varit håglös och fylld av en känsla att det här inte kommer att gå vägen.

Min dotter och jag rök ihop i förra veckan.
Hon var redan less på att hjälpa till och då har vi bara börjat!
Jag blev oerhört ledsen och förtvivlad eftersom hon är den enda hjälp jag kan lita på.
Vill inte hon hjälpa mig så är det kört.
Ett tag var jag faktiskt på väg att ställa in hela flytten.

Men efter ett allvarsamt snack med henne så blev vi sams igen.
Någorlunda i alla fall.
Men helt säker kan jag nog inte vara på att jag får så mycket hjälp.

Jag får försöka själv, så gott det går.
Det kommer att ta mycket längre tid, men vad ska jag göra?

Jag får hoppas att jag får stå på benen.
Jag får hålla mig undan alla med influensa.

Jag kämpar på .....

2 kommentarer:

  1. Hej Bella!

    Tungt när man känner sig ensam, att man inte har någon som kan hjälpa till när man ska flytta. Din dotter hjälper dig, läser jag, fint att hon finns där ibland i alla fall.

    Det är ett stort jobb att flytta från ett hus till en lägenhet, i alla fall har jag upplevt det så i mitt liv. Men efteråt är det en lättnad att ha det gjort. Det kommer att bli skönt för dig när allt är klart, tror jag. Ta så väl hand om dig som du kan och så funkar det för mig i alla fall om jag tar lite i taget, delar upp saker i olika små projekt. Fast du kanske har andra knep som fungerar för dig.

    Jag tror att du klarar det, Bella!

    Kram!
    Anna-Karin

    SvaraRadera
  2. Tack Anna-Karin för att du stöttar mig, för vissa dagar känns det trögt.

    Jag försöker så gott det går. Kommer inte så långt varje dag, men en liten bit på väg iaf.

    Ja, jag tar lite här och där. Det jag känner för den dagen, det som känns lättast just då. Ändrar om, tar en annan hörna. Är nog tyvärr rätt omständig av mig och det är väl därför det går så långsamt.

    Hoppas du har haft en skön vecka Anna-Karin.

    Läste på din blogg att det forfarande blommar i ditt uterum. Visst är det härligt när sommaren kan dröja sig kvar en gnutta.

    Ha det bra nu.
    Kramar

    SvaraRadera